Wolverine
Att den lille hårige killen från X-Men skulle få en egen film var väl lika självklart som regn på midsommar. Inledningen är riktigt bra och lyckas täcka en hel del material från det digra seriematerialet.
Dissningar inom kategorin Superhjältar
Watchmen
För den som har befunnit sig på månen de senaste decennierna så kan jag nämna att Watchmen är en serie av Alan Moore, mästaren som även gav oss V for Vendetta. Dessa två räknas tillsammans med Frank Millers Dark Knight Returns och Neil Gaimans Sandman till de verk där man för första gången på allvar förde seriemediumet från lättsmält serietidning för barn till grafisk novell för vuxna.
Ghost Rider
Efter framgångarna håller Marvel på att damma av gamla lik från garderoben och har nu kommit fram till de mindre kända superhjältarna. Ghost Rider är en av de där figurerna jag aldrig riktigt förstod vitsen med. Jag har medvetet undvikt att se den här rullen i flera år, trots att folk har påpekat att ”den är så usel att du kommer älska att hata den”. Trots sådana frestelser har jag ändå lyckats stå emot. Ända tills nu.
Incredible Hulk
För fem år sedan gjorde Ang Lee något oväntat en film av den gamla välbekanta historien om Hulk, världens argaste broccoli. Av någon outgrundlig anledning tyckte man att det var dags igen och ännu märkligare är att producenterna fick med sig Edward Norton, Liv Tyler och Tim Roth in i soppan.
Dark Knight
Hypen kring den här filmen har varit minst sagt enorm. Många har tippat den som 2008 års bästa film och den har just nu förstaplatsen på IMDBs Top 250 efter 115000 röster. Heath Ledgers bortgång har givit massor av publicitet, eftertexterna tillägnar filmen till honom och många vill att han ska få en postum Oscar.
Hancock
Det ska erkännas med en gång att detta är en lagom intelligensbefriad popcornrulle anpassad för avslagna semesterfirare som behöver något med hög volym för att inte somna i stolen. Tyvärr tillhör jag inte den kategorin, men efter en sådan brasklapp kan jag nu våga erkänna att detta är en underhållande rulle som till och med lyckades få mig att skratta högt i biosalongen flera gånger, och det händer sannerligen inte ofta. Bortsett från när jag skrattar rått åt filmer som är så usla att de inte ens vet om det själva, men det är en annan femma.
Iron Man
Floden av Marvelfilmatiseringar tar verkligen aldrig slut. Nu har de kommit farligt långt ner i säcken av bortglömda figurer, men det verkar som om man håller på att damma av ännu fler gamla stofiler ur Marvels femtioåriga seriehistoria. Iron Man är en av de där udda hjältarna som inte riktigt passat för vita duken tidigare, men berusade av framgången med filmerna om X-Men och Spiderman satsar man nu alltså hejvilt på allt som man hittar på golvet.
Fantastic Four 2: Rise of the Silver Surfer
Ingen var väl förvånad över att det skulle komma en tvåa trots att ettan var tämligen kass? Det är ju inte Bergman direkt men konceptet verkar funka som hjärndöd underhållning för stunden.
Spiderman 3
Efter framgångarna med ettan och tvåan kom det väl inte som någon oerhörd överraskning att det skulle bli en tredje del i sagan om Peter Parker, snubben som blev biten av en radioaktiv spindel och därefter kände sig tvungen att hoppa runt i New York iklädd rödblå spandex.
Superman Returns
Före filmen visades trailern för Miami Vice, vilket klargjorde en viktig skillnad: Båda är remakes av välkända ikoner, men regissörerna har valt olika väg. Till skillnad från Michael Mann i Miami Vice har här Bryan Singer strävat efter att vara så lik den första filmen som möjligt.