Hittade 18 dissningar, visar 11-18.
De gamla barnböckerna av C.S. Lewis har blivit film och därmed kan jag egentligen sätta punkt, eftersom det nämligen beskriver hela filmen. Det är en barnfilm som är gjord med stor kärlek till bokförlagan, även om den ibland tar sig friheter med berättelsen.
Harry Potter är tillbaka på sitt fjärde år på Hogwarts, vilket förstås medför att detta är fjärde delen i serien. Skådespelarna växer upp i jämn takt med sina rollfigurer vilket är ett mycket lyckat grepp.
Precis som i de föregående filmerna börjar tredje delen med att Harry genomlider ännu ett sommarlov hos sin fosterfamilj. Men nu börjar han få lite skinn på näsan och ger svar på tal.
För att låna den slitna taglinen från Matrix Revolutions, allting som har en början har ett slut. Efter flera år av Gollum-dockor och Gimli-burgare är vi framme vid sista delen av Peter Jacksons monumentala trilogi.
Så var det dags igen. Peter Jackson drabbar oss alla med del två av det epos han alltmer gör till sitt eget. Ännu en gång slår det mig hur perfekt rollbesättningen är. De nya ansikten som dyker upp gör oss inte besvikna.
Så var det dags för en andra termin på Hogwarts. Rollbesättningen är lika bländande som senast. Bland de nya tillskotten syns främst Jason Isaacs, som är en ljuvligt illvillig Lucius Malfoy.
Till allas förvåning lyckades Peter Jackson, mannen bakom Bad Taste och Braindead, övertyga New Line Cinema om att få filmatisera Tolkiens böcker för typ en miljard. Jag funderade på om Jackson skulle slå in på samma trallvänliga linje som George Lucas använde i Phantom Menace för att få sina tidigare fans att spy på Jar Jar Binks.
Så var det dags för årets näst mest hypade film. Det här måste vara tidernas mest påkostade barnfilm, där miljöer och karaktärer är av toppklass rakt igenom. Trots att det i grund och botten är en film för yngre är det dock den vuxna delen av rollistan som stjäl showen.
Sida: 1, 2.