Dissningar inom kategorin Spel och serier

Transformers 2

Att det skulle komma en uppföljare var inte särskilt oväntat. Efter att de onda decepticons fått däng av autobots i ettan är de nu tillbaka, större och fulare än någonsin.

Läs mer...

G.I. Joe: The Rise of Cobra

Efter framgången med Transformers står dockfilmerna på kö och precis som med explosionen av Marvel-filmatiseringar finns det en hel del manus som borde få stannat i pojkrummen. Detta är ett typexempel på ett sådant manus.

Läs mer...

Spirit

När jag var liten råkade jag ibland läsa serien Spirit av Will Eisner, men jag förstod aldrig riktigt dess storhet utan avfärdade den som ointressant. Samma sak gäller tyvärr för filmatiseringen. Eftersom Frank Miller ligger bakom regin så hade jag höga förväntningar, men det går inte att komma ifrån att detta är ganska sömnigt.

Läs mer...

Wolverine

Att den lille hårige killen från X-Men skulle få en egen film var väl lika självklart som regn på midsommar. Inledningen är riktigt bra och lyckas täcka en hel del material från det digra seriematerialet.

Läs mer...

Watchmen

För den som har befunnit sig på månen de senaste decennierna så kan jag nämna att Watchmen är en serie av Alan Moore, mästaren som även gav oss V for Vendetta. Dessa två räknas tillsammans med Frank Millers Dark Knight Returns och Neil Gaimans Sandman till de verk där man för första gången på allvar förde seriemediumet från lättsmält serietidning för barn till grafisk novell för vuxna.

Läs mer...

Hitman

Ännu en spelfilmatisering med minimal handling och veritabla berg av tomhylsor. Det bjuds på snygga photoshoppade vyer från St Petersburg och Istanbul i bästa Bondstil, men det känns ofta photoshoppat och folktomt, ungefär som en nivå i ett spel. Som traditionen bjuder i den här typen av spelfilmatiseringar är flera scener filmade ur spelets tredjepersonsperspektiv.

Läs mer...

Max Payne

Jag kommer ihåg en tid för ett antal år sedan när Max Payne var det coolaste som fanns i spelväg. Titelfiguren sprang runt i ett snötäckt New York och sköt på allt som dök upp. Lyckligtvis har inte Uwe Boll fått sätta sina klor i ännu ett offer, men någon har alltså fått för sig att filmatisera historien och det är inte helt lyckat.

Läs mer...

Ghost Rider

Efter framgångarna håller Marvel på att damma av gamla lik från garderoben och har nu kommit fram till de mindre kända superhjältarna. Ghost Rider är en av de där figurerna jag aldrig riktigt förstod vitsen med. Jag har medvetet undvikt att se den här rullen i flera år, trots att folk har påpekat att ”den är så usel att du kommer älska att hata den”. Trots sådana frestelser har jag ändå lyckats stå emot. Ända tills nu.

Läs mer...

Wanted

För ett decennium sedan såg man coola shootouts i Matrix och Equilibrium, men nu börjar jag tröttna på de sekundlånga slowmotion-klippen och 360-snurrarna som dyker upp i varenda film. Här kommer ännu en rulle där huvudpersonen går från byfåne till stålman på under två timmar.

Läs mer...

Hellboy 2

Det var inte helt överraskande att det skulle komma en uppföljare på historien om den röde snubben. Ettan hade drag av Lovecraft medan tvåan känns väldigt mycket som Pans labyrint. Inget fel i det, eftersom den var en av 2007 års bästa filmer. Inte heller oväntat, eftersom dess regissör Guillermo del Toro nu alltså tagit sig an Hellboy 2.

Läs mer...

Fler sökresultat

Sida: 1, 2, 3, 4.