Dissningar inom kategorin Spel och serier

Hittade 19 dissningar, visar 1-10.

Transformers 2

Att det skulle komma en uppföljare var inte särskilt oväntat. Efter att de onda decepticons fått däng av de goda autobots i första Transformers-filmen är de nu tillbaka, större och fulare än någonsin.

Läs mer...

G.I. Joe: The Rise of Cobra

Efter framgången med Transformers står dockfilmerna på kö och precis som med explosionen av Marvel-filmatiseringar finns det en hel del manus som borde få stannat i pojkrummen. Detta är ett typexempel på ett sådant manus.

Läs mer...

Spirit

När jag var liten råkade jag ibland läsa serien Spirit av Will Eisner, men jag förstod aldrig riktigt dess storhet utan avfärdade den som ointressant. Samma sak gäller tyvärr för filmatiseringen. Eftersom Frank Miller ligger bakom regin så hade jag höga förväntningar, men det går inte att komma ifrån att resultatet är ganska sömnigt.

Läs mer...

Hitman

Ännu en spelfilmatisering med minimal handling och veritabla berg av tomhylsor. Det bjuds på snygga photoshoppade vyer från St Petersburg och Istanbul i bästa James Bond-stil, men det känns ofta artificiellt och folktomt, ungefär som en nivå i ett spel. Som traditionen bjuder i den här typen av spelfilmatiseringar är flera scener filmade ur spelets tredjepersonsperspektiv.

Läs mer...

Max Payne

Jag kommer ihåg en tid för ett antal år sedan när Max Payne var det coolaste som fanns i spelväg. Titelfiguren sprang runt i ett snötäckt New York och sköt på allt som dök upp. Lyckligtvis har inte Uwe Boll fått sätta sina klor i ännu ett offer, men någon har alltså fått för sig att filmatisera historien och det är inte helt lyckat.

Läs mer...

Wanted

För ett decennium sedan såg man coola shootouts i Matrix och Equilibrium, men nu börjar jag tröttna på de sekundlånga slowmotion-klippen och 360-snurrarna som dyker upp i varenda film. Här kommer ännu en rulle där huvudpersonen går från byfåne till stålman på under två timmar.

Läs mer...

Hellboy 2

Det var inte helt överraskande att det skulle komma en uppföljare på historien om den röde snubben. Första filmen hade drag av Lovecraft medan tvåan känns väldigt mycket som Pans labyrint. Inget fel i det, eftersom den var en av förra årets bästa filmer.

Läs mer...

Transformers

För tjugo år sedan fanns det små plastrobotar i leksaksbutikerna, som kunde förvandlas till diverse fordon som en Rubiks kub med hjul. Eftersom det är svårt att göra tjugometersrobotar som förvandlas till bilar så har det inte blivit någon film på temat, men dagens datorgrafik har plötsligt gjort detta möjligt och då vädrar producenterna morgonluft (läs dieselånga).

Läs mer...

300

Slaget vid Thermophyle har fått en ny tolkning. Frank Millers serieförlaga från 1998 gör inget försök att vara historiskt korrekt, utan öser istället på med blod, svett och spjut. Detta har förstås fått en och annan historiker att rasa, för att inte tala om hur sura Iran är på persernas framtoning.

Läs mer...

Alone in the Dark

Vad kan man säga? Uwe Boll har gjort det igen. Det hela sägs bygga på den gamla goda spelserien från Infogrames, som var ganska nyskapande under tidigt nittiotal och hade referenser till Cthulhu och annat gosigt. Men om du frågar mig så är det endast huvudpersonens namn som kvarstår, för detta är en rutten film som inte bör kasta smuts på spelens goda namn.

Läs mer...

Fler sökresultat

Sida: 1, 2.