Hittade 5 dissningar, visar 1-5.
Dags för ännu en kung fu-rulle helt i stil med Shaolin Soccer, och det kanske inte bara beror på att Stephen Chow har regisserat båda två samt spelar huvudrollerna. I jämförelse med den här känns dock Shaolin Soccer tämligen normal. Här får man se dansande yxmördare, flygande paddor och dödliga strängspelare, för att inte tala om tidernas mest högljudda hyresvärdinna.
Istället för originella och intressanta manus kommer en tsunami av dåliga remakes som aldrig upphör att välla in över biosalongerna. Fever Pitch bygger på Nick Hornbys biografi och filmades 1987. Detta är en fullkomligt onödig remake av smaklösaste sätt.
Det hela börjar enkelt med att två vänner ger sig ut på en bilresa från Los Angeles. Paul Giamatti spelar Miles, en halvalkoholiserad medelålders man vars gamle kompis Jack ska gifta sig nästa vecka. Kompisen, spelad av Thomas Haden Church, har inga som helst planer på att vara sin blivande brud trogen. Miles vill däremot mest dricka vin, vilket såklart sakta men säkert leder till en intressekonflikt mellan de två.
Snubben som skrev manus till Phone Booth är tillbaka. Cellular måste vara den skamlösaste produktplaceringsrullen sedan Dracula 2001. Nokiatelefonerna syns överallt i extrema närbilder, och rollfigurernas främsta intresse är att skryta om de fantastiska funktioner deras telefoner har. Dessutom har de förstås perfekt videokonferens med varandra i tv-kvalitet.
Efter tjugo år i limbo har den välkända boken blivit film till sist. Glöm allt vad den usla tv-serien heter, för även om detta inte är en särskilt påkostad historia är det åtminstone en hyfsat värdig filmatisering. Givetvis får vi se de mest populära personerna och platserna från boken.