Shrek 2

Handling

Träskmonstret är tillbaka och den här gången är det dags att träffa sina kungliga svärföräldrar.

Reines dom

Under många år har datoranimerade filmer oftast handlat om teknik, och då främst ett specifikt område där den senaste filmen bryter ny mark. Jag var på en konferens om datorgrafik strax före premiären av första Shrek-filmen. Då handlade mycket av snacket om visualiseringen av tyg och hur Fionas klänning rörde sig i vinden. På samma sätt var exempelvis Monsters Inc banbrytande inom pälsvisualiseringstekniker. Men med dagens standard är allting extremt snyggt och välgjort, och därför hade jag hoppats att fokus istället skulle återgå till att faktiskt fokusera på berättelsen. I moderna animerade filmer lutar det alltför ofta åt att få in så många referenser som möjligt. Så är fallet även med Shrek 2, för det spretar betänkligt åt alldeles för många håll.

Både vad gäller animation och historia känns det här som en polerad variant av första filmen. Rösterna håller hög klass som väntat, speciellt Eddie Murphys åsna är en fröjd att uthärda. Även Antonio Banderas som mästerkatten i stövlar är ett lyckat val av röstskådespelare. Slutresultatet är barnvänligt, förutsägbart och lite småtråkigt.

Omdöme: Två utflippade trumpetare

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar