Underworld 2: Evolution

Handling

Efter Viktors nesliga nederlag är det nu dags för Marcus att rensa upp bland liken.

Reines dom

Efter den första Underworld-filmen var jag lite fundersam på vad de skulle ta sig till i den självskrivna efterföljaren. Viktor hade trillat av pinnen och nu var det dags för Marcus att ta plats på scenen som den enda kvarlevande bland de äldre styrande vampyrerna.

Tyvärr har Stora Uppföljareförbannelsen drabbat även Underworldgänget. Allt måste vara större, fräckare och mer öronbedövande än tidigare. Av någon anledning har Marcus inte plötsligt bara försetts med vingar (duh!), han kan även förvandla sig fram och tillbaka som värsta kameleonten. Dessutom har han plötsligt en bror som är varulvsmeister och i stort sett hela hans släktträd dyker upp för att rädda storyn, men gör bara soppan värre.

Åtminstone har han inte förvandlats till en kantspelare i Arsenal som stackars Dracula i Blade 3. Jag hade förväntat mig en våldsam diktator med samma finess som Viktor, men fick en bevingad fåne. Viktor dyker upp åtminstone upp i några tillbakablickar, alltid något.

Som garnering på vitlökspizzan har vi även fått en skäggig förfader för hela gänget som påminner om Mr Ergo i Matrix 3 och hans halvkompetenta gäng med SWAT-vampyrer.

Istället för att bygga vidare på den blandning av dekadens och skärpa som gjorde ettan intressant har man valt att ösa på med mer blod och gore. Dessutom finns det gott om tillbakablickar till första filmen, vilket känns onödigt eftersom det inte kan finnas en enda människa som frivilligt ser den här om man inte har sett och gillat första filmen.

Det känns snarare som snåla producenter har sparat in på några minuter nyproducerat material här och där. Inte ens en Skinny Puppy-låt har de råd att ge oss den här gången. Nej, nu tror jag det är dags för Hollywood att sluta fåna sig och börja anlita Mr Ellrén som manuskonsult.

Omdöme: Två huggtänder i biobesökarens plånbok