Quantum of Solace

Handling

Bond är ute på hämndturné och snubblar över en hemlig organisation som försöker ta över länder.

Reines dom

Efter succén med Casino Royale var det självklart att det skulle komma ännu en Bondfilm med Daniel Craig. Efter händelserna i förra filmen är Bond på jakt efter hämnd och det brukar inte sluta lyckligt för de ansvariga. Handlingen tar direkt vid där Casino Royale slutade och ger en kontinuitet som man oftast saknade i de gamla Bondfilmerna. Dock kom filmen till mitt under Hollywood-strejken, vilket medförde att enbart ett fåtal personer tilläts arbeta med manuset. Det märks tyvärr, eftersom handlingen känns lösryckt och hade helt klart behövt lite mer putsning.

Den här gången är Bond ostoppbar och långt från den aningen känslosammare agent vi såg i Casino Royale. Den speciella Bondkänslan är borta med vinden och det känns istället som dussinaction a la Bourne-serien med överbrutala slagsmålscener. Vi får till och med se Bond klädd i jeans, det måste vara första gången någonsin.

Det enda som påminner om Bondkaraktären är hur han obehindrat färdas mellan exotiska destinationer med en klanderfri garderob och aldrig går vilse. På två timmar hinner han passera Chile, Panama city (som ska föreställa Bolivia), Österrike och en massa ställen i Italien. Ledmotivet är däremot förvånansvärt dåligt.

Inte så illa som underhållning för stunden, men det känns som om Bondkänslan är död och begraven. På gott och ont.

Omdöme: Tre ärr i pannan

Kommentarer inaktiverade.