Snygg, Sexig, Singel

Handling

Fröken snygg-sexig-singel-whatever faller pladask för Mr Right som dock försvinner ur synhåll.

Reines dom

Jag saknar ord. Nog för att man är hård som granit och snäll som grus, men det finns gränser även för en hårt prövad dubbeldissare. Det här är inte Crossroads eller Drakarnas rike, men farligt nära. Skillnaden är att den här rullen är fullt medveten om vilket antiepos den ställt till med, men rycker glatt på axlarna och skrattar hela vägen till banken.

Den glammiga och flamsiga tjejtrion Diaz/Applegate/Blair finns det inte så mycket att orda om, då de skjuter sig själva i foten på ett föredömligt sätt. De hade åtminstone en imponerande magnetisk inverkan på rabbiner, travoltas, katolska präster och män i plyschdräkter. Det hade dock varit skoj (läs hisnande) att se resultatet om rollerna istället hade spelats av Cate Blanchett, Emma Thompson och Judi Dench. Vid ett tillfälle blev jag riktigt rädd då en bifigur var farligt lik Dan Aykroyd, men det visade sig vara falskt alarm. Rädd blev jag även för Cameron Diaz, som stolt visar upp sina framsteg inom genren "Synligast Nyckelben Vinner".

Dock var publiken, som så ofta nu för tiden, ibland roligare än filmen. Under förtexterna svarade en kille i sin mobiltelefon, "Öh tjena! Ja asså, jag sitter på filmen änna. Jo lixom." En minut innan det som skulle visa sig vara det mest plumpa, i en serie av plumpheter som försöker överträffa sig själva, utbrister killen rakt bakom mig:
"Kolla nu, det här e fräckt!"
"Har du sett den förut?", svarar en kvinnoröst bredvid honom.
"Öhhh… Ja… Höhö!"
Med tanke på den avancerade handlingens alla vändningar är det säkert en fördel att se den både en och tre gånger. Direkt efter slutsignalen när jag frenetiskt avsökte rummet efter nödutgångsskylten hörde jag snett bakom mig, "Den va ju bra!"

Ridå.

Se Kissing Jessica Stein istället. Dess budget är ungefär lika stor som tjejtrions skobudget, men den är bättre på alla plan.

Omdöme: En golfsving i pannbenet

Sofias dom

Snygg, sexig är en film som trotsar all beskrivning. Min hjärna slår bakut (bildligt talat) när jag letar efter ord att beskriva den. Det kanske helt enkelt är så att det faktiskt inte finns några existerande ord som passar spektaklet.

de är lika hämningslösa som berusade engelska fotbollsstjärnor

I vilket fall som helst, om ni eventuellt någon gång får för er att hyra detta alster kommer ni att få se en samling extremt skruvade, hysteriskt överdrivna sketcher som skall hänga ihop genom en långsökt Ramhistoria. Tydligen är Cameron Diaz (som verkar slutat äta på sistone) en extremt snygg och lycklig singelflicka som klubbhoppar med sina lika snygga väninnor. De har alla en häpnadsväckande förmåga att trassla in sig i komplicerade, pinsamma situationer. Helst sex-relaterade situationer. Något som inte verkar bekomma dem det minsta eftersom de är lika hämningslösa som berusade engelska fotbollsstjärnor. Istället travar de glatt pladdrande iväg till nästa sketch.

Inte ens med den bästa viljan i världen kan man hävda att det blir en bra film. Men samspelet mellan Cameron Diaz och Christina Appelgate är vältimat och dessutom är den stundtals gräsligt rolig på ett utflippat, vulgärt sätt. Det är liksom ingen hejd på knäppheterna. Vilket gör att jag faktiskt inte kan göra en Sverker och dunka den i soptunnan.

Omdöme: 2 blå elefanter (bara så kinky)

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar