Pans Labyrint

Handling

En liten flicka måste genomgå tre prövningar för att bevisa sin sanna identitet.

Reines dom

Berättelsen börjar 1944 i de spanska skogarna. Efter inbördeskriget är det skottpengar på de sista republikanerna och Francos fascister jagar dem land och rike runt. Den lilla flickan Ofelia följer med sin mamma till ett skogsläger och får där träffa sin blivande styvfar, den känslokalle och sadistiske kapten Vidal.

Som alla barn har Ofelia en fot i låtsasvärlden och följer efter en slags älvliknande varelse in i skogen där hon finner en mystisk labyrint. Vid foten av en trappa träffar hon en märklig varelse, som påstår att hon är reinkarnationen av en odödlig prinsessa och måste genomgå tre svåra prövningar för att få återvända till sitt palats.

Ofelia antar utmaningen och börjar i smyg att utföra prövningarna, samtidigt som gerillakriget trappas upp och Vidal bokstavligen går över lik för att utplåna motståndsrörelsen. Ofelias drömlika upplevelser står ut i stark kontrast mot den brutale Vidal och den kalla verklighet han representerar.

Det är sällan jag har upplevt en så grafisk fulländning. En i det närmaste sömlös övergång mellan den kalla verkligheten och den magiska världen. Som om Alice i underlandet skulle ha skrivits av Neil Gaiman. Bländande snyggt.

Samtidigt börjar jag fundera lite över vilken publik den här filmen riktar sig till. Bitvis är den både brutalt våldsam och äckelläbbig, så det är definitivt inget för yngre. Eller är det? Det har sannerligen runnit en hel del vatten under broarna sedan den pistolbestyckade jultomten dök upp i Staffan & Bengts julkalender och skapade hätsk debatt.

Som Tim Burton på crack. En mycket stark filmupplevelse.

Omdöme: Fem slemmiga paddor