Knowing
Handling
En tidskapsel öppnas där man finner ledtrådar till framtida olyckor.
Reines dom
Första halvan är inte så illa, när man gräver upp en tidskapsel från femtiotalet där elever har placerat teckningar. Ett av pappren visar sig dock innehålla en mystisk nummerserie. Vid en närmare granskning är siffrorna i själva verket datum och geografiska koordinater för framtida dödsolyckor, kryddat med ett dödstal bredvid. Givetvis börjar spådomarna slå in.
Författaren av nummerserien visar sig vara en märklig flicka som skulle platsa i vilken japansk rysare som helst. Lägg till märkliga samband och ett magnifikt bruk av Beethovens sjunde symfoni så har vi väl ett mästerverk? Tyvärr inte.
Den Nostradamus-liknande känslan försvinner efter ett tag när handlingen tar fåniga vändningar. Dessutom är Nicolas Cage lika träig som vanligt, även om han ändå är bättre än Jim Carreys liknande roll i Number 23. Sista halvtimmen är en ovärdig avslutning på något som kunde varit mycket bättre.
Omdöme: Tre konstiga siffror
Kommentarer
Hm. Men fragan ar hur? Manga sager slutet kunde varit battre, men jag hor aldrig nagra forslag ;)
Bra fråga. Slutet kändes hafsigt efter den långa stämningsfulla uppbyggnaden av storyn. Jag tyckte att besökarna var den mest bokstavliga ”deus ex machina” på länge. :)