Ghostworld

Handling

Enid och Rebecca har precis slutat high school och tillbringar sin sommar med att hänga på caféer och känna sig överlägsna omvärlden som knappt vet vad ordet ironi betyder.

Reines dom

Jag är inte någon vidare dyrkare av Dan Clowes serie, även om den har briljanta höjdpunkter här och där, så jag tog mig an filmen med en skeptisk inställning.

Det hela visade sig vara en värdig filmatisering där skådespelarna gör en bra insats, speciellt Steve Buscemi och Thora Birch. Filmens styrka är att den inte är som alla andra tonårsångestfilmer utan vräker på med grova portioner av elak cynism, dräpande ironi och naken bitterhet. Detta blir till slut även dess svaghet. Jag måste dock erkänna att det finns flera riktigt lyckade scener, som exempelvis den nunchakubeväpnade snubben som attackerar en affär med sin attityd.

Omdöme: Tre skeptiska ironiker

Sofias dom

Å ena sidan var jag asförbannad på att hela salongen som verkade bestå av illiterata skator.

När jag såg Ghostworld visste jag knappt om jag skulle skratta eller gråta. Å ena sidan var jag asförbannad på att hela salongen som verkade bestå av illiterata skator. De snattrade och kacklade hela tiden (mest om vilken tråkig film det var, guuud, vad tråkig och vad handlar den om?). Å andra sidan fick jag bevittna en komisk krock mellan publik som förväntade sig en ny Crossroads och hamnade på en helt annan typ av film. De yttre dragen bär en förvånande likhet med Britney Spears-rullen som visades i våras. Tonårsflickor tar examen från High School och deras upplevelser under sommaren efteråt. Men Ghostworld ligger tämligen långt från den plastiga värld med enkla problem och enkla lösningar som mina pratsamma grannar i biografen förväntat sig.

Själv tyckte jag i alla fall att det var synnerligen befriande att se en film om tonåringar som faktiskt har en bra dialog och där det inte smetas på med sentimentalitet och stråkar för att visa hur fint allt kan vara om man bara gör Rätt Val. Dessutom fångar den träffsäkert mentaliteten hos ironimissbrukande snorungar som är övertygade om sin egen förträfflighet. Vi har alla träffat (eller kanske tom varit) dem någon gång.

På det hela taget är GW smart, rolig, intressant och definitivt sevärd, särskilt tack vare Thora Birch och Steve Buscemi som spelar bländande, både tillsammans och på var sitt håll. Min största invändning är egentligen bara en del förändringar av orginalseriens handling som känns onödiga och inte helt genomtänkta. Men det är egentligen bara en mindre detalj som inte påverkar filmens betyg ett dugg.

Ett tips till alla Steve Buscemi-fans är att stanna kvar tills eftertexterna rullat. Ni får lite extra godis. Så att säga.

Omdöme: 4 missförstådda genier