Cloverfield

Handling

Något stort och elakt drabbar New York där ett gäng ungdomar springer runt med videokamera.

Reines dom

Hypen för detta senaste projekt av JJ Abrams har varit hysterisk. Nu visar det sig vara en blandning av Godzilla och Blair Witch Project. Från början var jag ganska skeptisk till det här upplägget. Godzilla var stundtals maffig men ständigt fånig, och jag verkar vara den enda på planeten som tokdissar Blair Witch. Så döm om min förvåning när jag snabbt insåg att konceptet i Cloverfield funkar riktigt bra.

Även om man bott på Lost-ön senaste året och lyckats undgå bioaffischen så anar man ju varthän det barkar när den första texten som visas är ”Camera retrieved at incident site US-447, area formerly known as Central Park”. Sen blir det bara värre.

Den skakiga handkameran visar precis lagom mycket för att hålla biobesökaren i spänning och man undrar hela tiden vad som finns bakom husknuten. Inga 360-panoreringar a la Sagan om ringen här inte. Ljudet är omslutande och bidrar till att man befinner sig mitt i masspanikens New York.

I kategorin ”katastroffilm med monster” hör detta till det bättre som gjorts på senare år.

Omdöme: Fyra huvudlösa statyer