Alexander

Handling

Alexander den store erövrar stora delar av den kända världen samt en och annan pojkes hjärta.

Reines dom

Efter de storslagna stridsscenerna i Sagan om ringen har det kommit en hel uppsjö av filmer som försöker dra nytta av dess popularitet och den nya teknik som tagits fram. Det tråkiga är att de bara blir sämre och sämre. Troja hade några fina scener men som helhet var den ingen höjdare. King Arthur skall vi inte ens nämna högt, så kan verkligen en ny film om Alexander den store bli bra?

Svaret är tyvärr nej och åter nej. Oliver Stone har missat målet med flera kilometers marginal. Colin Farrells Alexander skulle överleva max en kvart om det hade varit på detta sätt i verkligheten. För säkerhets skull gödslas det med ett oräkneligt antal referenser till manlig kärlek, bara för att vi skall fatta galoppen ordentligt. Detta verkar vara en het potatis, vilket inte minst framgår av alla uppretade grekiska nationalromantiker som hatar filmen med intensitet.

Vad tänkte manusförfattarna egentligen?

Det krigas givetvis en hel del. Istället för episka bataljer a la Troja är det smutsiga och dammiga slagfält som gäller i Alexanders värld. Någon tillstymmelse till röd tråd går inte att sikta genom allt damm som rörs upp och resultatet är en hög med scener av varierande kvalité som under tre timmar körs genom köksmixern. Vad tänkte manusförfattarna egentligen? "Hoppsan, nu är Alexander i Asien. Ska vi lägga fem sekunder på att förklara varför, eller ska vi kriga lite mer istället?"

Dumheterna avlöser varandra. I Alexander spelar Angelina Jolie Colins mamma – trots en åldersskillnad på bara ett år. Skildringen av det forntida Babylon är lika bombastisk och färgglad som något ur Teletubbies. En trött Anthony Hopkins föreställer Ptolemaios och fånar runt i toga, mumlandes kvasifilosofisk rappakalja. För att maskera Farrells irländska brytning går alla andra också runt och bryter på irländska.

En annan känd grek dyker upp i soundtracket, men inte ens mästaren Vangelis kan rädda det hela från att ramla överbord. Detta är hissmusik i jämförelse med hans tidigare mästerliga verk såsom 1492 och Blade Runner.

Nu har det ryktats ett tag om att Baz Luhrmann skall göra en egen version. Tyvärr har dess sida nyligen raderats från IMDB, men jag hoppas ändå att den blir av. Trots Leonardo DiCaprio i titelrollen kan det inte bli sämre än detta. Dessutom kan man ju alltid hoppas på en eldig tango mellan Alexander och någon av hans grabbar.

Omdöme: Två blonda peruker