Kissing Jessica Stein

Handling

En neurotisk journalist finner kärleken efter en rad hopplösa dejter, där hon inte hade väntat att finna den.

Reines dom

Ännu en film om New York. Den välbekanta stadssilhuetten finns där hela tiden, men den håller sig i bakgrunden. Handlingens bakgrund är nästan lika intressant som filmen själv, eftersom rullen baseras på en Broadwayshow skriven av de båda huvudrollsinnehavarna.

Skådespelarna är helt okända kort och funkar bra i sina respektive roller, med ett persongalleri befriande avskalat från nötter. Vilket för oss in på den minnesvärda middagen där IBM-Larry höll hov. Well, han hette egentligen inte Larry, men han jobbade på IBM och älskade att prata om sitt jobb, även om scenen förstås var vinklad till stackars Larrys nackdel.

En förförisk, irriterande och omväxlande storstadssoppa.

Omdöme: Tre pussar

Sofias dom

Egentligen hade det varit underbart om den här filmen varit supersmart och briljant, independent och visandes icke standardiserade livsval etc. Skriven av skådisarna själva, de tyckte alla andra roller som fanns var ointressanta. Jag önskade verkligen att den skulle vara skärpt och bra. Och hade ganska höga förväntningar med tanke på alla skriverier. Och nej, den är inte dålig. Kul och engagerande. Juergensen och Westfeldt är väldigt bra i sina roller.

Men (naturligtvis finns det ett men). För det första blev jag besviken eftersom förhandssnacket handlade om att filmen var lite Woody Allenesque. Så fort pratsamma, neurotiska New York-bor skildras på film måste Mästaren dras in. Och i det här fallet är det fel, fel och fel. Det är mer Friends än Allen. För det andra är slutet ganska blekt och mesigt. I jämförelse med resten.

Omdöme: 3 fula brudtärneklänningar