Star Wars – Clone Wars

Handling

Obi-Wan och Anakin kämpar vidare mot den grovt inkompetenta droidarmén.

Reines dom

Nu när prequeltrilogin är avklarad kommer här en fultecknad långfilm för att bana vägen för tv-serien om Clone Wars. Eftersom allas vår George Lucas har gått från att vara en av världens bästa historieskapare tillika regissör till att bli nån slags producent av barnfilmer och HappyMeal-innehåll känns det inte alls förvånande.

Mellan tvåan och trean går det tre år då Clone Wars rasar för fullt och i mitten hamnar förstås Batman och Robin, eller Obi-Wan och Anakin som de också kallas.

Det kändes ovant att se bekanta figurer och miljöer i tecknat format. Huvudfigurerna känns igen men teckningsstilen är helt uppåt väggarna. Animationerna verkar vara medvetet uselt gjorda, vilket bara bidrar ytterligare till undergången. Några av skådespelarna från de riktiga filmerna är med och gör respektive röster. Det är märkligt att Christopher Lee är med, eftersom han pratade så mycket skit om Star Wars för att istället ge lovord över Sagan om ringen (han kanske tyckte att Saruman var coolare än Greve Dooku).

Halva känslan från Star Wars-filmerna kommer från den välbekanta musiken av John Williams. Inte ens den lilla detaljen har de lyckats med. Med undantag av en liten snutt från Skywalker theme är det bara nyskriven hissmusik i bakgrunden. Dessutom har de tagit bort det allra heligaste, den inledande scrolltexten! Helgerån.

Dialogen är riktigt usel, vilket är ett säkert signum på att Lucas har varit inblandad

Dialogen är riktigt usel, vilket är ett säkert signum på att Lucas har varit inblandad. Hans ande ligger även tungt över figurgalleriet som en blöt filt. Jag hatade Jar Jar men han är nästan charmig i jämförelse med den lilla droiden som ser ut som Nasse i Nalle Puh. Och jag vill inte ens skriva något om droidarmén. Om du tyckte att de var fåniga med sina ”roger” i ettan kommer du spy på de saker de vräker ur sig den här gången. Pinsamt uselt.

Regissören Dave Filoni påstår sig vara Star Wars-fan sedan barnsben och även om det finns en del pinsamma faktafel så har han lyckats klämma in en del nickningar för att miljöerna ska kännas bekanta. Det är lite ikoniskt att Anakin och Padme står framför Jabba på samma sätt som deras son och dotter gör 20 år senare. Däremot skulle jag gärna slippa se Jabbas fånige släkting.

Egentligen är det nog bara diehardfans som kan tänkas vilja se den här soppan, men samtidigt hoppas jag att de håller sig borta från biosalongerna eftersom detta är sista spiken i kistan för Lucas och hans barnsliga filmer. Självaste John Campea skrev efter premiären att ”Star Wars is dead, and my obsession has died with it” vilket är det sämsta omdöme man kan få som nördfilmsproducent.

Omdöme: Två babblande droider

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar