Hitchhiker’s Guide to the Galaxy

Handling

Arthur Dent har en dålig dag: inte bara hotas hans hus att rivas, utan en armada av Vogonskepp har anlänt för att förinta Jorden.

Reines dom

Efter tjugo år i limbo har den välkända boken blivit film till sist. Glöm allt vad den usla tv-serien heter, för även om detta inte är en särskilt påkostad historia är den åtminstone en hyfsat värdig filmatisering. Givetvis får vi se de mest populära personerna och platserna från boken: Den förhistoriska datorn Djupa tanken (med Apple Mac logo på sidan), som tänker ut svaret på frågan om livet, universum och allting. Rymdskeppet Hjärtat av guld, som drivs av Osannolikhetsdriften vilket får skeppet att förvandlas från allt mellan gummiankor och blombuketter. Den stackars valen som plötsligt materialiseras ovanför en planet och faller mot sin död.

Självklart är även själva Guiden med i form av små fåniga inslag för att få med små kvickheter från boken som inte uttalas av någon bestämd rollfigur. Sade jag fånigt? Jag menade riktigt urbota trist. Ungefär lika underhållande och välgjort som Anslagstavlan. Eller varför inte släppa inslagen på en fristående dvd med titeln "Linus på linjen goes to space"?

Hans ego är så stort att det behövs två huvuden för att få plats

Dessutom får vi se hela gänget från boken/böckerna. Martin Freeman från The Office spelar huvudpersonen Arthur Dent, en högst ordinär engelsman som plötsligt får reda på att hans gamle polare Ford Prefect, underhållande spelad av Mos Def, inte bara är en utomjording utan även att jorden skall gå under inom en kvart. Efter ett kort gästspel hos de mindre charmerande vogonerna med inslag av poesitortyr blir de upplockade av galaxens virrpanna till president, Zaphod Beeblebrox. Sam Rockwell snor drag från sin tidigare rollfigur i Charlies Änglar och gör en förvånansvärt bra Zaphod som tillför lite fart och energi till en i övrigt gäspande församling. Hans ego är så stort att det behövs två huvuden för att få plats.

Andra figurer ombord på Hjärtat av guld är Arthurs gamla flamma Trillian och den manodepressive roboten Marvin som görs, inte helt oväntat, av Warwick Davis med röst av Alan Rickman. Bill Nighy är ljuvlig som Slartibartfast, skaparen av Norge. John Malkovich gör ett bisarrt gästspel som den besegrade presidentkandidaten Humma Kavula, en figur som inte är med i boken men faktiskt lades till i filmscriptet av Adams själv. Sist men inte minst är faktiskt Douglas Adams med på några hörn, trots att han dog för fyra år sedan. Hans tioåriga dotter Polly Jane syns även skymta förbi, likaså hans mor och båda syskon.

Slutresultatet är åtminstone sevärt om man gillar boken, men inte mer än så. Jag är lite förvånad över att man kan misslyckas så totalt med en så populär bok. Belgium.

Omdöme: Två huvuden på presidenten

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar