Harry Potter and the Goblet of Fire

Handling

Harry blir högst oväntat uttagen till en trollkarlsturnering, samtidigt som Voldemort blir allt starkare och tecken uppstår på att hans återkomst närmar sig.

Reines dom

Ibland känns det som om det vilar en förbannelse över min närvaro vid premiärvisningar av storfilmer. Jag har fortfarande mardrömmar om premiärkvällen för Sagan om ringen, då en omtänksam mamma högt och tydligt läste samtliga textrader för sin lille son. Den här kvällen var nästan av samma kaliber, när en icke läskunnig liten krabat var flankerad av två personer som tålmodigt turades om att förklara de senaste minuternas handling, samt förutspå framtiden på den eviga frågan om vad som händer härnäst.

Snubben utan näsa som andas svart rök ÄR ond

Dessa vapendragare var dessutom bestyckade med varsin hink baconchips för att bibehålla bullernivån när den lille killen var ute på sina promenader i salongen. Inte nog med att handlingen uppenbarligen var oklar, han envisades dessutom med att hela tiden fråga "vem är det?" så fort Harry dök upp i bild, för att inte tala om den ständiga identifieringen av alla andra figurer. För att citera mitt söta biosällskap: "JA BARN! Snubben utan näsa som andas svart rök ÄR ond! Och jag med om du fortsätter snacka!".

Bakom mig satt några småflickor som ständigt tävlade om vem som var snabbast att skrika ut "men asså, det där var inte med i boken". Således var det full surroundeffekt på de störande ljuden. Eftersom jag är så omtänksam föreslår jag härmed ett inträdesprov för de minsta. Placera dem i ett mörkt rum och starta ett stoppur. Om de lyckas sitta still och vara tysta i en hel minut så är de certifierade för biosalongen.

Även om mina trumhinnor var bedövade av allt väsen såg jag ändå att det rullade en film på duken. Harry Potter är tillbaka på sitt fjärde år på Hogwarts, vilket förstås medför att detta är fjärde delen i serien. Skådespelarna växer upp i jämn takt med sina rollfigurer vilket är ett mycket lyckat grepp. Även om det är lite väl gott om tonårsangst och igensmällda dörrar funkar det relativt bra. Den här gången är det dags för en turnering mellan tre skolor, där Potter blir en av deltagarna. De ställs inför tre dödliga utmaningar, samtidigt som den lede lorten, förlåt lorden, Voldemort lurar i faggorna som vanligt. Men den största utmaningen för Potter och hans vänner blir ändå att finna en date till julbalen.

Rent filmmässigt väntar inga överraskningar. Med dess enorma budget och kompetenta filmmakare bjuds det förstås på fantastiska specialeffekter, bra skådespeleri och spännande intrig i typisk Rowling-anda. Det hela är mycket underhållande för alla åldrar, även om Potter äventyr börjar kännas lite upprepande vid det här laget.

Omdöme: Tre fluktarspöken

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar