City of God

Handling

Två rivaliserande gäng kämpar för kontrollen om en stadsdel i Rio de Janeiro.

Reines dom

Detta är något så ovanligt som en Tarantino-aktig film från Brasilien. Med tidshopp, parallella synvinklar och hinkvis med blod känns konceptet igen. Guds stad åsyftar förstås Rio de Janeiro och handlingen utspelas i de kåkstäder, favelas, som staden rymmer. Dessa styrs till stor del av organiserade gäng och har mycket hög brottslighet.

I filmen får man följa ett gäng ungdomar från deras uppväxt i staden till deras plats i de blodstänkta gängen, med allt vad det innebär av gängmentalitetens tre R: rivalitet, revirtänkande och rädsla. Vägen mot toppen är allt annat än rak och de får bokstavligen kliva över lik, för att inte säga skapa några egna. Våld föder våld och den destruktiva spiralen snurrar allt snabbare.

De trehundra amatörskådespelarna från området bidrar till realismen och skildringen av 60-, 70- och 80-talen känns trovärdig. Resultatet är snabbt, våldsamt och intensivt. Ingen film för de lättskrämda men väl värd att se. Någonstans mitt i allt elände lyckas man ändå få det till att bli en film om liv istället för om död. En Oscar för bästa biroll borde gå till den vettskrämda hönan i inledningen, som sopar mattan med övriga skådespelare.

En bra film, men i mitt tycke inte riktigt förtjänt av den höga placeringen på IMDBs Top250-lista. Den ligger för närvarande på plats nummer 15, framför filmer som Memento och Citizen Kane.

Omdöme: Tre vettskrämda hönor

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar