Black Hawk Down

Handling

En amerikansk helikopter skjuts ned och soldaterna möter motstånd i massivt numerärt underläge.

Reines dom

Det här är som första kvarten av Saving Private Ryan utdragen till två timmar. Efter ett kvart av lugn och ro bryter helvetet loss. Under ett uppdrag går saker och ting inte riktigt som planerat och en handfull soldater befinner sig plötsligt mitt inne i staden omringade av tusentals fiender. För varje död amerikan utspelas gråtmilda sentimentala scener i slowmotion samtidigt som star spangled banner vajar i bakgrunden. I nästa sekund mejas trettio somalier ned utan att musiken ens ändrar tempo. En av de avslutande scenerna där de slutkörda amerikanerna springer in på stadion i slowmotion är i det närmaste parodiskt övertydlig.

Det skjuts friskt i den här rullen, så friskt att man inte hör så mycket mer än kulsmatter. Dessutom erbjuds det förstås inte så stora möjligheter till handling, mer än "A skjuter på B som skjuter på C som undviker D som inte ser E som kör en stridsvagn över F som nyss blivit skjuten av G".

Vid ett tillfälle i mitten när det var som värst tittade vi på varandra och skakade på huvudet åt eländet. När eftertexterna rullar reagerar man på hur härligt tyst det är. Men för den som gillar oändliga skottväxlingar är detta säkert en höjdarrulle.

För att blidka mina fans borde jag skriva om Josh Hartnetts insats

För att blidka mina fans borde jag skriva om Josh Hartnetts insats, men jag nöjer mig med att nöjt konstatera att han har max tio olika ord att uttala under hela två timmar. Dessutom är han genomlortig, bär en ful hatt och det är fullt av folk som skjuter på honom hela tiden. Ewan McGregor gör en annan roll, men tyvärr är han inte riktigt lika övertygande som vi är vana vid att se honom.

Omdöme: Två kraschade helikoptrar

Kommentarer inaktiverade.

Senaste

Kategorier

Årgångar